Surfers.

Som jag skrev förra veckan så firade Philip och jag vår sjuårsdag med att äta middag på Surfers. Vi var tvugna att lämna Otto ensam en stund men det går ingen nöd på honom. Han käkar på sitt tuggben och märker inte ens att vi går. Söt. 
 
 
Surfers har funnits länge i Visby (eller så förtäljer historien, jag har själv aldrig varit där) och de har nyligen öppnat en restaurang i Stockholm. Vi fick tips om att gå dit om vi, citat, ville dö av god mat. Och det ville vi såklart. 
 
 
Restaurangen var var väldigt färgglad och avslappnad men ändå fräsch. Precis som det ska vara. Vi blev glada redan i entrén.Det kändes som att det var bra stämning i lokalen och jag gillade särskilt att det inte var en homogen skara gäster. Och personalen var så sjukt himla trevlig. Jag tror att vi hade "kontakt" med fyra olika personer under kvällen och alla var lika sköna fast samtidigt proffsiga. Inte sköna på ett Carlings/Hollister-sätt där man vill kväva dom med närmsta skjorta för att de har anammat det amerikanska förhållningssättet att behandla varenda kund som sin bästa vän. Vilket bara funkar i USA. Inte så alltså...personalen var helt naturligt soft. 
 
 
Och ja maten. Vi dog. Av mättma. OMG smakerna. Konsistenserna. TOFUN. Jag har inget mer att säga om maten än att ni måste äta den. Eller inte, lämna ALLT till mig. 
 
 
Surfers kvalade in på vår topplista lätt. Tycker att det är extremt sällan som nya restauranger lyckas pricka in alla ovanstående punkter så när det väl händer hamnar vi typ i extas. Så jag rekommenderar alla att gå dit och äta massa mat så att de kan öppna en filial i varje gatuhörn så att jag kan äta där varje dag. 
 
 
Restaurangen ligger på Regeringsgatan och speciellt nu i juletider är det värt att promenera dit för att få titta på den fina belysningen nere på Kungsgatan.
 
 
Jag älskar verkligen Stockholm. 
 
 
5 av 5 räkbollar, till både Surfers och Stockholm. 
Kungsgatan - Surfers

7 dagar - 7 punkter, vecka 48.

Här kommer en supersen sammanfattning av vecka 48. Jag har jobbat under eftermiddagen och gått på visningar så jag har inte haft tid att sitta vid datorn. Jag kan för övrigt inte minnas när i mitt liv jag tränat så lite som jag tränat den här hösten och det märks framför allt på att jag dragits med småförkylningar oavbrutet. Jag har inte riktigt mått som mig själv och jag har varit mycket tröttare och det blir ju som en ond cirkel. Jag saknar Nordic så himla mycket och jag stöööööör mig så mycket på att de var tvugna att flytta ut till jordens ände. Jag hittar verkligen inget annat gym jag gillar lika bra. Det är bland annat sånt jag tänkt på i veckan som varit.

♦ Något jag bokat in i veckan:
Thanksgivingmiddag hos Becki & Brent, middag på Surfers med Philip, häng med Pia samt att besöka Konstfacks julmarknad, varav den sista punkten blev inställd pga orkade inte uppleva det mayhemet den här helgen. 
 
 
♦ Något som bara hände:
Lisa messade i måndags och sa att hon nu var pigg nog för att ta emot besök. Så jag köpte med mig en pizza och åkte dit för att hälsa på grabbhalvan som hon skapat tillsammans med Erik. Så. himla. gull. Fattar inte riktigt var den här känslan kommer ifrån när en ser hundvalpar eller bebisar men en vill ju klämma på dem precis liiiiite för hårt. Sjukt ändå. 
 
♦ Något jag aldrig gjort förut:
Hm, det här får bli en jobbrelaterad punkt som jag egentligen inte kan berätta något om men jag håller på med lite nya saker på jobbet som är himla lärorika och jag älskar att lära mig nya saker. Det är lite som ett beroende. Att sen bemästra saker på riktigt är en helt annan sport, en som kräver tålamod. Något jag inte har i lika stort överflöd som nyfikenhet men som jag antagligen behöver jobba upp mest. Och den här nya saken på jobbet är väldigt tålamodskrävande så det är väl precis vad jag behöver.
 
♦ Veckans kultur:
Nä. Dött ännu en gång. Eller, jag har ju kollat på en HEL DEL julfilmer och det är väl kultur om något. Yippee Ki-Yay Mofo. 
 
 
♦ Veckans störiga:
FedEx. Det är som att slå in en vidöppen dörr att ens nämna det och jag behöver nog inte skriva så mycket mer, alla fattar, men det är det vanliga. Jag blir meddelad om att de inte kunde dela ut mitt paket eftersom jag, hör och häpna, inte var hemma mellan 09-17 (vilket jag inte blivit informerad om att jag skulle vara) och fick sedan ringa för att få en ny dag för leverans då de kan komma mellan, ja ni gissade rätt, 09-17. Så kul jag ska ha. 
 
♦ Veckans bästa:
Thanksgiving. Det är en ganska så cementerad tradition vid det här laget och det känns så otroligt fint att få dela det med sina vänner och att få vara en del av det. Första året firade vi på riktiga Thanksgiving men sedan dess kör vi lördagen efter och jag ser fram emot att få äta Brents kalkon hela året. Nom nom nom. Inlägg med bilder kommer i veckan. 
 
♦ Veckans känsla:
Julpepp deluxe. 
Surfers
1

Sju svåra år.

Igår firade Philip och jag att vi varit tillsammans i sju år. Eller vi firade väl egentligen inte, jag dammsög och tvättade golven och han klättrade, men idag ska vi fira med middag på Surfers. Istället för att köpa presenter till varandra ska vi dricka det dyraste vinet och beställa en av varje på menyn. Så bäst. 
 
 
Jag tänkte att det kunde vara kul att titta på bilder på oss under de sju år vi varit ihop och ja, med tanke på att både digitalkameran och smartphonen hade gjort sitt intåg när vi träffades så fanns det löjligt mycket bilder att gå igenom. Alltså, det tog mig tre dagar att sålla men här kommer ett gäng.
 
 
Även om den här bilden inte är på mig så är det den första bilden på Philip jag tagit så jag tyckte den förtjänade att vara med. Vi var inte tillsammans än när den togs utan vi låg bara med varandra. Philip hade rest till Spanien i tio dar och jag hade väl räknat med att allt skulle rinna ut i sanden lite men när han kom hem blev jag inbjuden till hans och Jockes reunion (som de alltid hade på Judit & Bertil så fort någon av dom varit bortrest) och på den vägen är det. 
 
 
Den här bilden togs en av de första gångerna vi var på Folkbaren, som vi sedan dess gjort till vårt stammishak.
 
 
Under en stor del av vårt första år var vi supernykära och gjorde inte så mycket annat än att festa och hångla. 
 
 
 
Vi har åkt på resor,  gjort utflykter, gått på bröllop och ätit otaliga middagar med vänner.
 
 
Skaffat hund.
 
 
Och självklart tagit otaliga suddiga mobilselfies. Kvaliteten har blivit bättre med åren, utan tvekan. Ibland kan jag tycka det är synd att så många år av mitt liv endast är dokumenterade med mobilen men bättre det än ingenting.
 
Jag älskar dig. 
1