Gå vilse i sin egen hjärna.

Upptäckte igår att mina ögon är olika stora och nu kan jag aldrig o-se det. Undrar om det är därför jag har dålig koordination och är bollrädd?


Annars var gårdagen jobb, middag med vänner, bokrelease, kroki, klättring och hämta hunden. Tisdag, som det också heter. Kommer att kompensera idag med att bara göra saker som utspelar sig i mina tankar. Om mina tankar orkar vill säga. Krokin var en utmaning, inte för att jag satte press på mig själv men det gjorde fysiskt ont i hjärnan av att försöka väcka celler som slumrat så länge. Det kändes som när man går vilse i svampskogen och måste gå uppför ett snårigt berg och man halkar och kommer inte ihåg åt vilket håll stigen låg och är lite osäker för att man plötsligt kommit in i en glänta där ALLA träd är käkade på av bävrar och man kan inte minnas om man borde vara skraj för bävrar eller inte. Ni kan ju tänka er. 

Eventuellt glor jag bara rakt in i väggen. Jag har funderat på att göra en väggmålning över hela med tanke på hur ofta jag bara stirrar på den där tomma ytan men efter krokin igår är jag säker på att jag inte har hjärnkapacitet nog för det heller.